Mina mentorer

ccf20090211_00000Elof ´Loffe´ Gustafsson var fäktmästare och idrottslärare på högstadiet på Böskolan I Göteborg. Han var en fäktmästare av högsta internationell klass vilket bevisades av att flera av hans adepter nådde världsklass. Jag mötte honom redan vid åtta års ålder och han var min tränare i åtta år och dessutom min idrottslärare i fyra år. På så sätt kom han att forma mig påtagligt. Hans lite hårda humor innehöll alltid tillräckligt med värme. Han lärde mig att ha tålamod och inte förivra mig. Jag kunde inte fått en bättre tränare vid min idrottsstart i Ullevis fäktlokaler och löpargången där.
ccf20090211_00001Holger Johansson var själv gångare som aktiv och nådde hög klass. Då jag började i IFK Göteborg som friidrottare på vintern 1962 i Exercishuset på Heden i Göteborg var Holger klubbens tränare. Jag var yngst och alla andra ca 10-15 år äldre! Alla tränade likadant under vintern i denna lokal. Han var en hård man som inte gav mycket beröm men gärna formulerade sig ironiskt och sarkastiskt. Då jag vunnit SM-guld i längdhopp som 16-åring infann jag mig på träningen och gjorde mig tydligen lite märkvärdig. Han bröt då träningen och sa:-          Nils, sätt ner fötterna på golvet! En så´n som dig kan jag gå ner å hämta tio stycken en lördagskväll på Järntorget.

Därefter fortsatte han träningen och antingen fick jag ta det eller så fick jag väl sticka hem och gråta. Holger lärde mig mental hårdhet under åtta år. Jag uppskattar det han lärde mig för jag behövde det då.

ccf20090211_00002Gustaf ´Gusti´ Laurell var riksinstruktör i Svenska Friidrottsförbundet och hade även andra tjänster där från 1958 – 1980-talets mitt. Han var Europalagets coach två gånger och internationellt uppskattad av många. Jag mötte honom som aktiv längdhoppare år 1965 och vi följdes sen åt genom livet. Sedan hans hustru Rose-Marie gått bort kom han flera gånger varje år på besök och bodde hos mig och min familj längre perioder.Gusti var utbildningschef i förbundet och jag fick all min skolning till Specialinstruktör av honom. Hans livslånga längtan att ständigt lära sig mer manade även ständigt på mig. Ett starkt minne är då han 80-årsåldern ringde upp mig och frågade:
–         Nils, har du läst Zatsiorskis nya bok?-          Nej, Gusti,  det har jag inte.

Det blev alldeles tyst i telefonen en lång stund innan han hördes igen.

–         Men för fan, Nils, du måste väl hänga med?Det var också Gusti som först fann Yuri Verkhoshanskis texter och försökte omsätta hans teorier i praktisk träning med oss friidrottare i Göteborgstrakten redan i slutet av 1960-talet. Gustis kunskaper och känsla för teknik var ovärderliga. Hans mentorskap under mina första år som tränare för en framgångsrik sprintergrupp var mycket viktig. Vi följdes åt på läger, kurser och resor i nästan 40 år.

yurinilsYuri Verkhoshansky är en av världens mest respekterade idrottsforskare sedan ett halvt sekel. Hans epokgörande forskning om formtoppning, träningsplanering och den populära plyometriska hoppträningen gjorde honom erkänd och uppskattad också i väst.  Under flera decennier följde jag hans forskning via artiklar och symposier men i slutet av 1990-talet fick jag personlig kontakt med honom i Rom dit han flyttat ifrån Moskva. Jag och Gusti Laurell blev inbjudna till honom år 2000. Besöket blev väldigt lyckat och vi blev goda vänner. Efter flera besök hos honom blev SOK intresserade och bjöd in honom för ett tre dagars seminarium i Stockholm. Seminariet blev lyckat och Yuri har åtskilliga gånger berätta om hur han uppskattade denna inbjudan.
 Under åren har vi besökt varandra många gånger och hans kritiska granskning av mitt tränarskap är ett Universitet som jag värderar högt. Yuri har lärt mig att förhålla mig vetenskaplig i mitt yrke som coach.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *