Testanalys

Kravprofil
För tio år sedan introducerade jag i flera idrotter (volleyboll, innebandy, basket och senare simhopp) en krav- och kapacitetsprofil (se längre ner under ´äldre kravprofil´) för den aktive/spelaren. Sedan ett år har denna modell bearbetats och finns nu som ett testprogram kallat VolleyTest. Min äldre modell och alla testvärden sedan 1994 har jag och Ismo Peltoarvo använt för att skapa Volleytest. Svenska Volleybollförbundet har införskaffat programmet och önskemålet är att elitserielagen på herr och damsidan skall använda det vid tre tillfällen varje säsong.
De insända testerna från lagen är tillgängliga för övriga lag som skickat in resultat. Endast lagens genomsnittsvärden är tillgängliga för övriga lag. Det gör det möjligt att jämföra sitt lag med övriga. Då kan man finna de kvalitéer som lagets starka och svaga samt inrikta träningen på det som bäst behöver förbättras.
VolleyTest ska ses som ett instrument för att enkelt studera den fysiska utvecklingen hos dina spelare. En målsättning för VolleyTest är också att hitta realistiska värden på vad man kan förvänta sig av en elitvolleybollspelare. Detta hoppas vi nå genom att många lag använder sig av testet och rapporterar in sina resultat. På så sätt kan vi med viss tillförlitlighet påstå att medelhoppförmågan i spikehopp hos svenska spelare ligger på exempelvis 335. Vi hoppas alltså att detta instrument kan förfinas allteftersom.

De fysiska kvalitéerna är uppdelade i hoppstyrka (spikehopp och counter movement jump), snabbhet (sprint och vändningar: 10 meter acceleration och 9-3-6-3-9), styrka (relativ styrka i ben och relativ styrka i frivändning) samt bålstyrka (brutalbänk och inkast med medicinboll).

Vi rekommenderar att testerna i VolleyTest genomförs 3 gånger per säsong. På hösten (försäsongen), mitt i säsongen (kanske inför juluppehållet) samt inför slutspelet (när laget ska vara i toppform). Det är lämpligt att dela upp ett testtillfälle på minst 2 dagar. Ena dagen kör man t.ex. hopp och sprint, andra dagen styrketester.

volleytestokta

VolleyTest testbeskrivningar

Test 1. Spike jump (Hoppstyrka). Spike jump med vanlig ansatstagning mot bom eller annan lämplig utrustning där uppgiften är att något skall nås med handens fingrar. Spike jump utförd på s.k. Boscomatta (kontaktmatta) eller mellan IR-boxar (InfraRött ljus) där hopphöjden beräknas utifrån den tid man är i luften är inte acceptabel. Vid ett spike jump förflyttar man sig inte bara vertikalt utan även horisontellt vilket i hög grad påverkar flygtiden (flight time). Hopp mellan IR-boxar ger alltså ett alltför högt värde på ett spike jump.

Test 2. Counter Movement Jump (svikthopp). Spelaren startar stående med raka ben och rak kropp och med händerna i sidan. Därefter sviktar man i knäleden ner till ca 90º och hoppar direkt upp så högt man kan och landar med raka ben på fötternas främre parti på samma plats som hoppet startade. Max en fots framåtförflyttning godkänns. Händerna hålls hela tiden i sidan.

Man kan använda olika testutrustningar som mäter hopphöjden t.ex. Muscle Lab. De som inte har tillgång till sådan testutrustning kan utföra ett s.k. Abalakov test. Det går till så att ett måttband ansluts till ett bälte (typ livrem) med kardborrknäppning. På golvet löper så måttbandet under en lagom hårt fasttejpad linjal. Spelaren skall i testets början stå rak och sträckt. Måttbandet skall vara bra sträckt och bältet väl åtdraget kring midjan på spelaren. Testledaren läser då av måttbandet vid linjalen på golvet. Spelaren sviktar ner till ca 90º och hoppar rakt upp utan att trycka fram höften i luftfärden. Testledaren läser åter av måttbandet vid linjalen och räknar ut hopphöjden.

Vid Abalakovs test uppnås ungefär 9 cm för damer och 11 cm för herrar bättre testvärde än då testutrustning med infrarött ljus (IR) används. Det beror på att ingen mätning sker med IR-ljus förrän fötterna lämnat golvet medan man vid Abalakovs test får måttbandet att röra sig medan man går upp på tå innan fötterna lämnar golvet! Värden uppnådda med Abalakovs test ska alltså justeras nedåt enligt ovan.

Test 3. ”9-3-6-3-9” löpning. Start sker genom att ställa sig precis framför en linje som är markerad 100 cm bakom en av volleybollplanens baslinjer. Spelaren står med parallella fötter med valfri bredd. Det rekommenderas att inte stå med fötterna ihop då balansen blir sämre och man har svårare att skapa en snabb start.
Löparen startar på eget initiativ, efter klartecken från testledaren, och löper fram till mittlinjen och vidrör med en hand golvet på andra sidan linjen, vänder tillbaka till tremeterslinjen, vänder så riktning och löper över till tremeterslinjen på andra planhalvan, tillbaka till mittlinjen för att så vända och löpa mot och passera den andra baslinjen. Tidtagning startar när spelaren passerar bakre kanten på första baslinjen och stoppas när spelaren passerar bortre kanten på den andra baslinjen 18 m därifrån. En hand skall tydligt beröra golvet på bortre sidan av varje linje. Spelaren skall byta hand vid varje beröring av linjerna och alltså byta ben vid varje vändning samt vid varje vändning alltid ha samma sida av kroppen vänd i riktning mot målet. I övrigt se test 4.

Test 4. 10m accelerationslöpning. Start sker genom att ställa sig precis framför en linje som är markerad 100 cm bakom startlinjen. Spelaren står vid starten med fötterna parallella och med valfri bredd mellan fötterna. Det rekommenderas att inte stå med fötterna ihop. Det är tillåtet att böja knäna innan man börjar springa men inga gungningar får ske.
Ljuscellerna, vid eltidtagning, placeras i höfthöjd vid start och brösthöjd vid mål. Om man skall ta tid manuellt kan testledaren stå vid målgången mittför stolpparet som markerar mållinjen. Starta tidtagningen när löparens ena fot lämnar golvet och stoppa tidtagningen när någon del av löparens bål passerar mållinjen.

Test 5. Relativ styrka i ben. Utför en knäböj med skivstången på axlarna, ner till att låren är parallella med golvet. Det går bra att låta spelaren använda en belastning som klaras t.ex. tre eller fem gånger (ev. tio gånger för mer ovana). Skriv därefter in antal repetitioner (reps) och belastning (kg) i VolleyTests RM kalkylator för att få fram 1RM (one repetition maximum) och för in det värdet i testprotokollet. I figuren (oktagrammet) redovisas värdet för knäböj som relativ styrka d.v.s. 1RM/bw (bodyweight: personens kroppsvikt). Vägningen av spelarna måste vara noggrann.

Test 6. Frivändning, relativ styrka. Använd traditionell frivändningsteknik. I övrigt se instruktionen för test 5.

Test 7. Brutalbänk. Testet mäter styrkekapaciteten i magmuskler och höftledsböjarna. Finns ingen brutalbänk går det bra att använda plintar som ställs på gymnastikbänkar eller plintdelar. Spelaren skall hänga i knävecken vilket kan ske om två kamrater håller fast underbenen. Överkroppen sänks ner tills skuldror och rygg når sidan på plinten. Huvudet skall inte kunna nå golvet. Ett gymnastikband viks dubbelt så att dess längd är 29cm. Tummarna träs in i bandet så att bandet vilar i tumroten. Bandet hålls bakom nacken och armbågarna hålls framåt.
Överkroppen skall nu höjas så högt att armbågarna tar i alldeles ovanför knäna på låret. Då har en repetition utförts. Spelaren sänker så överkroppen igen tills skuldrorna och ryggen vidrör plintens sida. Spelaren får maximalt stanna där nere i två sekunder innan nästa försök utförs. Ett misslyckat försök får inte avbrytas för ny vila och nytt försök. Ett misslyckat försök innebär alltså att testet avbryts.

Test 8. Inkast med tre kilos medicinboll. Spelaren skall stå med fötterna parallella och med valfri bredd. Bollen hålls ovanför huvudet och med händerna något mer bakom bollen än på dess sidor. Knäna skall böjas och tryckas framåt samtidigt som överkropp och armar förs bakåt. Härifrån startar kastet och rörelsen leds genom knäleden, höften och sist kommer så armarnas insats. Det är tillåtet att följa med framåt och passera startlinjen.

© VolleyTest
Nils Holmdahl
Ismo Peltoarvo

Libero
Test 1. Counter Movement Jump. Se test 2 ovan.

Test 2. Harres test. Ett klassisk koordinationstest med många inslag av riktningsförändringar, stopp och accelerationer. Tidtagning kan ske manuellt eller med eltidtagning. Starten sker genom att stå gångstående alltså med ett ben framför det andra. Härifrån görs en kullerbytta med ett svävmoment typ ”Tigerkullerbytta”. Tidtagningen startar när spelarens bakre fot lämnar golvet i startmomentet. Målgången sker vid samma linje som starten och tidtagningen stoppas då löparen med någon del av bålen passerar mållinjen. Häckhöjden för kvinnor är 76 cm och för män 91 cm i övrigt hänvisas till fig 1.

  • Starta i gångstående
  • Gör en kullerbytta
  • Runda medicinbollen genom att löpa till höger om bollen och vidare mot häck nr.1.
  • Hoppa eller löp över häcken och kryp under tillbaka.
  • Löp runt medicinbollen på dess högra sida och vidare mot häck nr.2.
  • Hoppa eller löp över häcken och kryp under tillbaka.
  • Löp runt medicinbollen på dess högra sida och vidare mot häck nr.3.
  • Hoppa eller löp över häcken och kryp under tillbaka.
  • Löp runt medicinbollen på dess högra sida och vidare mot mållinjen (startlinjen).
  • Testet avslutas genom att löpa över mållinjen.

Häckarna får vidröras men inte så att dess läge väsentligt ändras eller välter. Häckhöjden för andra åldersgrupper kan följa aktuell höjd för åldergruppen i kort häcklöpning alternativt anpassa häckhöjden till den aktives grenhöjd.

Test 3-7. Samma som för övriga spelare.

Test 8. Framåtkast (underhandskast) med tre kilos (damer)/fem kilos (herrar) medicinboll. Spelaren skall stå med fötterna parallella och med valfri bredd. Bollen skall vid start av testet ligga på golvet precis framför en tänkt linje framför spelarens tår och med händerna något mer bakom bollen än på dess sidor. Armarna hålls mellan knäna. Inga gungningar är tillåtna och bollen får inte lyftas från golvet före kastet börjar. Knäna skall böjas och tryckas framåt. Härifrån startar kastet och rörelsen leds genom knäleden, höften och sist kommer så armarnas insats. Det är tillåtet att följa med framåt och passera startlinjen.

© VolleyTest
Nils Holmdahl
Ismo Peltoarvo


Äldre Kravprofil
Varje idrott har sin egen kravprofil för vilket betyder att flera kvalitéer som t.ex. kondition, maximal styrka och spänst (hoppstyrka) m.m. är viktiga för att den aktive skall lyckas. Jag avser här en fysisk kravprofil men varje idrott har också en mental och social kravprofil.
Kravprofilen för en idrott kan presenteras i form av ett oktagram där hörnen i figuren brukar utgöras av de bästa värden som någonsin uppmätts av en landslagsspelare eller spelare i elitserien.
I exemplet nedan visas en kravprofil för damer volleyboll Sverige. Jag har under de senaste åtta åren skapat flera kravprofiler och även den för volleyboll har omformats ett par gånger då vi upptäckt nya tester som bättre mäter de kvalitéer som är intressanta för volleyboll, basketboll etc.
Kravprofilen för volleyboll damer innehåller följande tester:

  • ”Spänst” dvs skillnaden mellan spikejump och standing reach
  • Countermovementjump utan armswing
  • Medicinbollskast (3kg) utfört som ett inkast där man får följa med framåt
  • Accelerationstest 10m från stillastående. Vi mäter även 3m och 5m varav 3m är det mest intressanta för volleyboll men 10m ger möjlighet till en jämförelse med de flesta andra idrotter.
  • Beeptestet – ett konditionstest
  • 1RM i djupa knäböj (låren parallella med golvet)
  • Relativ styrka. (=1RM/bw)
  • Spikejump

octakravprofil
Kapacitetsprofil
Spelarna utför testerna vid tre eller fyra tillfällen under ett år t.ex. i augusti, november, februari och maj. Deras testresultat markeras i kravprofilen och bildar den aktives kapacitetsprofil. Den vars kapacitetsprofil bäst liknar en åttahörning (oktagram) och når långt ut i figurens hörn är den som bäst uppfyller de fysiska krav som idrotten ställer.
Det här ett bra pedagogiskt hjälpmedel och den aktive ser enkelt hur figuren förändras vid varje testtillfälle. Kapacitetsprofilen från ett framgångrikt år kan också läggas för en jämförelse osv.
Av kapacitetsprofilen framgår det vilka kvalitéer som är bra och vilka som är sämre och man kan diskutera vilka kvalitéer som man bör prioritera i träningen framöver och vilka som skulle störst effekt om de förbättrades.
Här syns Annika Granström, Sveriges bästa volleybollspelare under flera år och hennes kapacitetsprofil. Dokumenten samlas i en årsrapport. Annikas kapacitetsprofil fyller på ett utmärkt sätt kraven på en elitvolleybollspelare i Sverige.
Jag har även gjort internationella kravprofiler vilket ger en annorlunda kapacitetsprofil då internationellt spel ställer en högre krav på vissa kvalitéer som t.ex. spänst (hoppstyrka)

kravprofilgran

Här nedan följer några referensvärden.

tab1

tab2

tab3

tab4

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *